tillfällighet
B2#4,418Hear it
noun
- a coincidence, a happenstance
Forms
noun
| indefinite nominative singular | tillfällighet |
|---|---|
| genitive indefinite singular | tillfällighets |
| definite nominative singular | tillfälligheten |
| definite genitive singular | tillfällighetens |
| indefinite nominative plural | tillfälligheter |
| genitive indefinite plural | tillfälligheters |
| definite nominative plural | tillfälligheterna |
| definite genitive plural | tillfälligheternas |